Hej!

Jag tänkte se och prova lite om det här skulle vara en grej för mig. Jag går 2:an på ett gymnasie och ensam tjej med ett par killar. Det kan vara lite jobbigt i bland men oftast jävligt bra. Oftast om det blir mkt tjejer så blir det lätt skit snack bakom varandras ryggar och det tisslas och tasslas över allt. Om jag ska vara ärlig vet jag inte hur vissa orkar hålla på?..... vet själv hur det är att stå i mitten för att jag har gjort slut med min pojkvänn för inte alls så länge sen, då helt plötsligt blir alla mina vänner och typ dom som inte en är mina vänner inblandade. Det förstår jag inte riktigt hur man kan blanda sig i andras förhållanden i bland. Det var så att vi var konstandt hela tiden och hans morsa prata med mig om hennes problem och allt, tillslut blir det för mkt & det blev det för mig. Så jag kom fram till det att jag behövde vara ensam ett tag och hitta mig själv igen för jag kände inte igen den tjejen som satt där på andra sidan spegeln länre. Det gick en vecka och sen blev det en vecka till och jag kände att jag inte saknade honom alls, då började jag undra vad det var för fel. Men jag försökte testa igen, men det blev inte bättre? .. Jag kände att jag måste ju säga det till honom jag kan ju inte bara låsas som inget det är ju inte varken snällt mot honom elr mig själv... Han tog det väl inte så jätte bra? Men var ju tvungen att säga som det var. Men sen efter det i alla fall så fick jag höra att han hade smsat med min kompis jätte länge som inte ens jag visste om... Det tog  väldigt hårt eftersom jag känner dom båda och vet en av dom kan gå för...Men sen vissar det sig att den andra också kunde sjunka så lågt...

Har jag helt fel, men visst finns det en osynlig regel mellan vänner.Att man går inte på ens kompis ex? Men det är kanske bara det jag tycker :/ni får gärna komentera vad ni tycker och tänker :D

Puss & Kram <3<3